Det blir inte så mycket bloggande nu... Det händer ju ingenting förutom att jag går och väntar och inte försöker känna efter. Jag är fortfarande lite öm/spänd vid äggstockarna och livmodern. Jag har läst mig till att man kan vara det i flera dagar efter insemination. Innan jag läste det började jag fundera på om ägglossningen verkligen hade passerat. Fram till igår gjorde det ganska ont nämligen. Men nu känns det mindre.

Jag försöker verkligen att inte känna efter- Ändå gör jag nog det mest hela tiden. Men det är dumt att göra det, för det är lätt att inbilla sig och att skapa sig symtom. När jag hade gjort inseminationen kände jag ju ett lugn. Jag kände att det skulle lyckas. Den känslan höll i sig även dagen efter. Men nu vet jag inte... Tvivlet har kommit ikapp lite. Men jag försöker vara positiv och tro på att det lyckas denna gången. En positiv inställning kan inte skada i alla fall. :)

Hur som helst känner jag mig fortfarande ganska lugn. :) När jag gick och väntade på provsvaren som inte verkade komma och jag såg framför mig att jag skulle missa chansen att åka i februari, då var jag mycket stressad. Min magkatarr var på topp om man säger så. Jag hade väldigt ont i magen. Men nu känns det sååå mycket bättre. Jag är lugn! :) & faktiskt så känner jag inte av magkatarren nämnvärt. Det är riktigt, riktigt skönt. Jag hoppas, hoppas, hoppas att det har lyckats och att jag inte behöver åka igen. Men måste jag det så ska jag försöka att ha kvar lugnet och ha kvar kroppen i balans.

Det var en lååång dag igår... Vaknade 03.30 och kunde inte somna om och gick sen och la mig 22 timmar senare. Det var mycket bilkörning, känslor och väntan.

Men när väl inseminationen var gjord kände jag ett sådant lugn och det känner jag fortfarande. Jag vet inte när jag kände mig så här lugn sist. Att jag är j-ligt trött kanske bidrar i och för sig. :P

Barnmorskan på kliniken var jättetrevlig och bra på alla sätt. Dessutom pratade hon flytande svenska! :) Allting på kliniken gick väldigt smidigt och hon tog sig tid. Det var lugnt och tyst. Jag tror inte att jag har nämnt vilken klinik jag var på? Det är alltså Gaia i Hobro. Hobro är ett litet samhälle ca 10 mil från Fredrikshamn och väldigt lätt att köra till. E45 i stort sett hela vägen. Jag kan verkligen rekommendera dem på alla sätt och vis! :)

Efter inseminationen hade jag tre timmar att spendera innan jag skulle åka mot färjan i Fredrikshamn igen. Då märktes det att Hobro inte är stort. ;) Jag lyckades promenera i en timme och sen blev det två timmar i bilen. En stund satt jag på en bänk och bara satt och tittade på fåglarna och kände... frid faktiskt. :) 

En lite rolig grej hände på hemresan... Jag satt på en obekväm stol och försökte läsa för att hålla mig vaken. Det var oftast tomt runt mig. Några som kom och gick då och då. Men så kommer det en riktig snygging och sätter sig en liten bit från mig. Jag sneglade lite ibland. & det kändes som att även han gjorde det, fast jag var så trött så jag kanske inbillade mig. ;) Men det kändes så typiskt på nåt sätt. Där sitter jag och är nyinseminerad och DÅ dyker det upp en snygging! ;) Det sista jag såg av honom var när han gick till sin bil...

Nu ska jag ta tag i dagen. Tack för alla tankar och positiv energi igår!!