Jag drog ett kort från en hög med visdomsord idag. & jag kände att det satt mitt i prick! Den här bilden ska jag ta fram och titta på när det känns tungt.

... & gå direkt till "gravid". Jag har även ikväll läst lite bloggar och även om de är inspirerande så känner jag också hur mycket som ligger framför mig. Visst har jag tagit ett steg genom att boka tid på vårdcentralen och genom att ha bestämt mig för vilken klinik det blir och tagit kontakt med dem. Men undersökningen ska göras, provsvar ska inväntas, klinikens formulär ska fyllas i, journalsamtal med kliniken ska genomföras, ägglossning ska inväntas och testas och förhoppningsvis inträffa när jag kanske får ledigt från jobbet och resan och inseminationen ska göras... Sen ska det väntas och kännas efter om det känns som vanligt, oro för att mensen ska komma och sen kanske behöva göra om allt igen. & kanske igen. & igen. & igen...

Låter jag negativ? Ja, kanske... Men det är mer att det känns så stort och så långt kvar. Det är så mycket som måste klaffa. Men jag får ta ett steg i taget och hoppas att det här leder dit jag vill.

Jag berättade för en tjej på jobbet idag om mina planer. En person där vet om det sen tidigare och är ett stort stöd (tack!). Men idag bara det slapp ur mig när jag pratade med den här andra tjejen och responsen var bra. :) Hon verkade varken skräckslagen eller förskräckt. ;) Jag har funderat lite på hur de på jobbet kommer att reagera om/när jag blir gravid och de får veta hur det gått till. De som står mig nära där tror jag kommer att förstå mig. Jag tror inte att jag kommer att ta illa vid mig av negativa reaktioner på jobbet. Det får stå för dem. Men jag vet att en del kommer att vara nyfikna och inte dra sig för att ställa närgångna frågor och jag ser riktigt fram emot att få platta till dem lite. ;) Nej, jag är inte överförtjust i precis alla på kontoret och många där lever i en väldigt liten värld. Det skulle vara roligt om jag kunde röra runt där lite på det här sättet. ;)

...

Jag läste precis igenom början på här inlägget. Det är sant det som står och det känns jobbigt att ha allt det där framför mig. Men jag ser även fram emot det! Det ska bli spännande. Jag hoppas bara att utgången är lycklig. 

Det har varit en ganska hektisk helg. Jag var sjuk i veckan så energinivån har varit långt ifrån på topp. & den lilla energin jag hade gick åt till mina brorsbarn. ;) De ger i och för sig energi också så det gick kanske jämnt upp! En bra helg och en trött helg. :)

Jag har haft svårt att sova för det snurrar så mycket tankar... Jag måste tänka på allt, ha koll på att allt är iordning tills försöket och dessutom vet jag inte än om jag får ledigt. Jag har meddelat att jag vill ha det, men eftersom det är sportlov så är det ju som det är... Hittills är det inte så många som har skrivit upp sig för ledighet så jag håller tummarna för att det fortsätter så. Vi får se. Men jag kommer att bli fruktansvärt besviken om jag inte kan göra ett försök i februari p.g.a det.

Idag hade jag tänkt börja testa med ägglossningsstickor, men jag glömde totalt bort det så jag får börja imorrn bitti. Jag har köpt dels vanliga stickor och dels Clearblues digitala. 500 spänn gick det på! Men Clearblues stickor kommer jag inte att använda förrän jag testar inför att åka.

Jag har läst lite bloggar idag om tjejer som varit eller är med om samma som mig. Intressant. Tänkvärt. Tänk så många vi ändå är som av olika skäl väljer att försöka få barn på det här sättet.

Jag tänker ju en del på hur omgivningen kommer att reagera om (NÄR) jag lyckas. Det kommer garanterat att bli mycket snack på jobbet. :) Men det gör mig inget. Det jag är orolig för är hur min familj kommer att reagera. Jag vill ju att de ska bli glada för min skull och tro på att jag klarar det och gör rätt. Precis som de är glada för min brors barn och för min syster som snart ska få en liten. Jag har gjort en del obetänksamma och impulsiva saker i mitt liv och det har inte alltid blivit så bra. Men det här är inget impulsivt beslut. Det har legat och grott och bearbetats i flera år. Jag har diskuterat och vänt ut och in på det. Nu står jag här och har tagit ett steg och önskar att jag hade tagit det tidigare och hoppas av hela mitt hjärta att jag inte har väntat för länge. Att jag ska få bli mamma. Singel kan jag vara livet ut. Det är inte det jag önskar, men jag kan ta det. Barnlös däremot... Nej. & att inte ha gjort nåt för att ändra på det: nej.