Jag surfade runt efter bloggar som handlar om att försöka bli gravid. Jag hittade det här öppna brevet:

http://fridagro.blogspot.se/2013/06/oppet-brev-till-dig-som-vill-bli-gravid.html

Fungerar inte länken får ni kopiera och klistra in. :) Den här tjejen var inte i samma situation som mig = inte ensamstående. Men mycket stämmer in på hur jag känner. Väldigt bra skrivet och det är ett brev som har lästs av många och som borde läsas av många fler.

Idag är det min sista lediga dag. Imorgon är det jobb igen. Jag la ju in ett gäng semesterdagar p.g.a Danmarksresan som dock visade sig bli på helgen när jag ändå är ledig. Jag bestämde mig för att vara ledig ändå. Jag har behövt tid för att återhämta mig från när jag var sjuk senast och dagarna efter Danmarksresan har jag mest gått omkring som i ett töcken. Jag har skrivit det förut, men det är ju inte bara själva resan som tär på krafterna utan allt runt omkring. Jag känner mig överhuvudtaget rätt slutkörd och trött efter det här året av försökande. Det tar mycket kraft. Jag längtar efter att det ska lyckas och jag längtar efter ett liv som inte är styrt av framtida resor till Danmark. När jag får frågan om bio, kalas, fika eller vad som helst så måste jag hela tiden räkna efter om det kan krocka med en eventuell Danmarksresa. En resa som jag inte vill ska bli av eftersom jag hela tiden hoppas att det senaste försöket ska ha lyckats. Om ett par månader är det t.ex namngivning för min yngsta systers dotter. En namngivning som jag inte vet om jag kan vara med på eftersom det KAN krocka med en eventuell Danmarksresa. Min syster förstår, men jag tycker att det känns väldigt tråkigt att kanske missa den.

Nyss fick jag en kraftig värk i höger äggstock. Med Pergotime känns allting i kroppen MYCKET tydligare och gör mycket ondare. Men det gör ingenting så länge det leder dit jag vill. Jag har fått veta att spottingsen kan utebli när man tar Pergotime och det är bra att veta. För om jag inte får dem om en vecka eller så skulle jag annars lätt kunna tro då att jag är gravid. Men så behöver det alltså inte vara. Jag vill inte få falska förhoppningar. Orkar inte med det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blir jag lite äldre... tjoho! Det är faktiskt rätt skönt att bli 41. Förra året hade jag ångest och dessutom kändes det som att jag var TVUNGEN att fira. Firandet blev jättelyckat, men åldern i sig hade jag stora problem med. Det enda som känn...

Idag är det ofrivilligt barnlösas dag. Så jag tänker lite extra på alla er som liksom jag inte lyckats. Kram på er! ...

Snart är flytten över och det ska bli skönt. Jag ser fram emot att inreda den nya lägenheten och att allt lugnar ner sig lite. Att lämna kustsamhället känns däremot inte bra. Jag vet att jag på ett sätt säger lite hejdå till det i och med flytten. In...

Jag tittade lite tillbaka i min blogg igår. Det är två år sen jag gjorde ett försök att bli gravid... Det känns både som att det var nyss och väldigt längesen. Det är svårt att läsa och minnas. Även om jag har beslutat mig för att inte göra någ...

När året började kände jag mig positiv. Nytt år, nya förutsättningar! Jag vill känna så. Men saker har inte varit och är inte bra.    En del av orsaken är min boendesituation. Jag älskar mitt kustsamhälle. Men jag känner mig ensam och har gjort d...