Det har varit en rätt jobbig dag med huvudvärk, nackont, alldeles för mycket att göra på jobbet och oro för en familjemedlem. Men så fick jag ett meddelande från en vän som precis har fått veta om mina planer och hennes ord värmde verkligen och gjorde dagen lite lättare. :) Tänk vad lite (eller rätt många för att vara ärlig) ord kan göra skillnad!

Jag känner att ägglossningen närmar sig och det känns surt att missa en chans. Jag kan inte låta bli att tycka det även om jag inte har nåt val och jag även inser att jag förmodligen behöver en paus. Men det är som det är. Jag kommer så klart att testa med stickorna för att se när stegringen kommer den här månaden. Skulle den komma på lördag så skulle jag egentligen kunna åka på söndag, men eftersom jag kommer hem vid ett på natten och jag blir hämtad knappt fyra timmar senare för att börja min arbetsdag så funkar det inte. Jag ska vara på resande fot och hålla i utbildningar för massa okända folk hela veckan. Det är ingen bra kombination. Dessutom så känns det inte som att förutsättningarna skulle bli de bästa. Det är viktigt med vila efter inseminationen och nästa vecka blir allt annat än vila... :S 

Så det är bara att försöka använda den här tiden till att komma ner i varv. Jag har insett att jag är stressad. Inte så att jag går runt och känner mig stressad så... Men inombords är jag stressad. Det är inte ovanligt att jag vaknar på nätterna eller tidigt på morgonen av stressdrömmar och sen inte kan somna om. Den stressen har delvis att göra med jobbet och den utbildningen som jag är delaktig i, men till stor del så är det säkert försöken och oron för om det ska lyckas eller inte. Så ner i varv och koppla av!

Jag kommer förmodligen inte att blogga så mycket fram till nästa försök. Men det kommer säkert små inlägg då och då. :)

Kram på er!