Senaste inläggen

Av jagblirvi - 13 februari 2015 20:04

Inseminationen gick bra. Barnmorskan valde som vanligt en donator åt mig och det var mycket aktivitet enligt henne. Bra. :) Jag hade sen tre timmar att spendera så det blev en promenad och sen slappande i bilen. Jag åkte väldigt tidigt till färjan och var på plats i god tid. Nu sitter jag och väntar på att vi ska lämna kajen. Jag vill hem till min säng!!! 


Mitt ambition denna gången är att försöka vara positiv, men att försöka hålla hoppet nere om jag känner nåt. Vi får väl se hur det går med det... De här första dagarna är ju rätt ok. Det är om en vecka som oron börjar komma tillsammans med nedräkningen.


Pergotime är för övrigt slut i Danmark också. Jag är inte förvånad.


Nu åker vi. Full fart mot sängen!



Av jagblirvi - 13 februari 2015 09:01


Min vana trogen vaknade jag alldeles för tidigt, närmare bestämt vid tretiden. Stress i kroppen som så klart beror på resan men även på jobbet. Jag somnade inte om så nu är jag ofantligt trött. Men jag får försöka blunda lite när jag har varit på kliniken.

Resan till Göteborg gick bra. Väldigt mycket trafik, men jag åkte i god tid så jag var på plats långt innan jag behövde. Så nu sitter jag på Stena Danica, vilket är en stor färja som jag tycker om. Hem är det tyvärr Jutlantica. Det är mycket folk men tack vare att jag var här så tidigt har jag hittat mig en sittplats och det utan problem.

Förutom en känsloattack när jag skulle åka och tröttheten så känns det bra. Jag är någorlunda lugn. :)

Jag uppdaterar säkert lite senare.

Av jagblirvi - 12 februari 2015 18:38


Ja då bär det iväg imorgon igen. Insemination nr 8... Med tanke på hur stor betydelse tajmingen har och hur viktigt det är att man prickar ägglossningen så går verkligen försöken mot sitt slut. Möjligtvis att jag skulle kunna göra ett till. Men frågan är om det inte är bättre att gå över till IVF. Jag vill verkligen inte det av flera anledningar, men det är nog dags att på allvar börja överväga det.


Men innan jag ger upp inseminationerna så kanske jag ska göra ett försök till och inte ge upp det i förväg... ;) Kl 09.15 går färjan och jag kommer som vanligt hem vid 01 på natten. Jag ska vara på kliniken vid kl 14. Så ladda all positiv energi ni kan och skjutsa över den till mig imorgon. ;) 


Nu är det dags att packa ihop lite grejer för imorgon.


Åter igen: tack för stöd och tankar. Det är det som håller mig uppe och gör att jag orkar.


  


Av jagblirvi - 12 februari 2015 06:32


Precis som jag trodde igår kväll så är det dags att åka imorgon. Jag hade önskat att den hade kommit ikväll istället. Det hade känts bättre med tajmingen (som jag ändå inte vet nåt om...) Jag ska ringa kliniken nu på förmiddagen och hem och boka biljett på lunchen. :)

Av jagblirvi - 11 februari 2015 22:29


Jag är glad och tacksam över att kroppen funkar och att jag kan lita på den tidsmässigt. Stegringen är på gång nu och jag tror att den kommer imorgon. Det betyder att jag åker på fredag i så fall. Jag skulle så hemskt gärna vilja åka på lördag eftersom jag får sällskap i så fall. Det hade varit jätteskönt att inte behöva göra resan själv. Men då måste stegringen komma på fredag och det är dag 14. Jag brukar ju få den på dag 12-13 och den är som sagt på gång. Så det är väldigt troligt att den kommer imorgon. Attans måste jag ändå säga... Men, men, det är inget att göra nåt åt. Det är bara att testa imorgon igen!

Av jagblirvi - 10 februari 2015 17:11


Igår var jag på Apoteket för att hämta ut Levaxin och passade då på att fråga efter Pergotime. Fortfarande ingen Pergotime. När jag frågade sist var beräknat leveransdatum hos leverantören den 6 februari, vilket nu var uppskjutet till den 18 februari. Jag kunde ana ett halvstort frågetecken vid det datumet så risken finns att det blir uppskjutet ännu mer. Jag har inte ord för hur irriterande jag tycker att det hela är. Det är visserligen ingen livsuppehållande medicin, men nu har den varit slut i flera veckor (enligt läkaren jag träffade idag) och det är rätt allvarligt med tanke på hur många som går och väntar på den. Så fort de kommer in kommer jag att hämta ut mina två resterande kurer på samma gång. Om jag får tag i några innan de tar slut igen...


Det är väl inte nån nyhet att läkare har olika svar och är heller kanske inte speciellt konstigt. Men jag tyckte att det var rätt komiskt idag när läkaren sa att effekten av Pergotime finns kvar månaden efter och nästa efter det. :) Ultraljudet gick bra. Slemhinnan var på drygt 8 mm, vilket känns mycket bättre än förra gången då den var på 5 mm. Den var treskiktad, vilket är bra. På ena sidan har jag en äggblåsa på 16,5 mm och en på 10 mm. På den andra sidan har jag en på 13,5. Det är väl den på 16,5 som är med i spelet. Så egentligen är det väl bara en att hoppas på. Det räcker ju med en, men det hade känts bättre med två. Det som gör att jag kommer att åka om några dagar är att slemhinnan ser bra ut, att det finns åtminstone ett potentiellt ägg och att sköldkörtelhormonnivån är på en mycket bättre nivå nu. 


Jag frågade honom om det här med att slemhinnan var tunnare sist gång och om det kunde bero på att jag gick på Pergotime då. Det kunde det sa han. Enligt honom kan man få östrogen för att motverka det, men han verkade inte riktigt förstå varför jag ev. skulle vilja ha det. Han var betydligt mer meddelsam den här gången, men jag fick fortfarande inte ur honom allt. För mig känns det självklart att jag vill undvika tunn slemhinna när jag tar Pergotime, men han verkade inte förstå problemet. Ja, ja, jag får väl skjuta på den frågeställningen lite och googla på om det finns alternativ till östrogen vilket är receptbelagt. Men som sagt, jag tyckte betydligt bättre om honom den här gången och han frågade på lite om inseminationerna och val av donator. :)


Man får dock aldrig känna lugn och ro här i livet för när jag gick in på Stena Lines sida nu för att kolla lite på avgångstider så verkar de ha stora problem med bokningsdelen. Det tar flera minuter att få nåt svar alls och antingen så finns det inga avgångar alls på fredag eller lördag, eller så finns det ingen på lördag men ev. på fredag. Det är ju sportlovstider så det kan ju vara så att det är fullbokat... Jag hoppas verkligen inte det för då har jag problem... Lite frid i själen hade varit välkommet!!


    


Av jagblirvi - 8 februari 2015 20:26


Åh... dessa kommentarer... Om man ändå kunde filtrera dem. Idag fick jag kommentaren "& du är ju snart 40 också". Personen vet om mina försök. Kommentaren kom efter att vi hade pratat om att Pergotime var slut och jag hade berättat att jag fått kommentaren att det är ju bara en månad som jag eventuellt får stå över. Men det är inte så enkelt som att det "bara är en månad". Det finns inget "bara" med det här. Tiden tickar på och mina försök har nu pågått i ett år. En månad utan försök är en månad där ägg slösas bort. Graviditetschanser som slösas bort. Det var då jag fick kommentaren. Först och främst ska jag ju fylla 39 och vara det i ett år. Sen ska jag fylla 40. Personen ifråga menade inte att stressa mig, utan det var av medkänsla och förståelse för att jag känner tidspressen. Men den kommentaren har nu bitit sig fast och spelas om och om igen i mitt huvud. Jag känner mig ju redan pressad och behöver ingen påminnelse. Sen är det ju inte kört bara för att man har fyllt 40. Men att min 40-års dag närmar sig stressar mig helt klart.

Helgen har varit bra annars. Gårdagen var rätt slapp medan jag har haft fullt upp hela dagen idag. Imorgon är det dags att ställa klockan så där hutlöst tidigt igen och på tisdag är det ultraljudsdags igen. Det fanns en tid i mitt liv när jag naivt förknippade ultraljud endast med att titta på det lilla livet som växte där inne. Men så är det ju inte. Man kan ju göra det av andra anledningar. På tisdag gör jag mitt fjärde och hittills har det ju inte varit av den anledningen som jag vill att det ska vara. Men det ska bli spännande att se statusen på äggblåsorna. Det är lite komiskt hur fort jag har vant mig vid manliga gynekologer. Förr var det en sån där "det skulle jag aldrig, aldrig vilja vara med om". Nu är jag inte bekväm i situationen (det är jädrigt svårt att vara bekväm i den situationen överhuvudtaget), men det är heller inga större problem. Målet överskuggar de lite småjobbiga sakerna.

Av jagblirvi - 6 februari 2015 18:16



En person som står mig nära gick igenom väldigt jobbiga saker när hon och hennes man försökte få barn. Hon hade då en pepp/tröstlåt som hon lyssnade på. Under de senaste dagarna har jag lyssnat på den och texten hjälper mig faktiskt lite. Peppar mig lite. Det är refrängen i Try med Pink:


Where there is desire

there is gonna be a flame

Where there is a flame

someone's bound to get burned

But just because it burns

doesn't mean you're gonna die

You've gotta get up and try try try

Gotta get up and try try try

You gotta get up and try try try

 


Man får hitta sina sätt att blicka framåt.


Idag fick jag bita mig i tungan. En person gnällde väldigt mycket över i och för sig jobbiga saker som snuva och huvudvärk. Det blev dock lite väl mycket gnäll och jag höll på att kläcka ur mig "och jag är ofrivilligt barnlös. Vilket tycker du är värst?" Men det sa jag så klart inte. :) Jag gnäller också över småsaker så jag är inte bättre än nån annan. Min reaktion berodde ju på att jag inte mår bra. Men åh vilken lust jag hade att få tyst på gnället... ;)


Hoppas att ni har en skön fredagskväll! 

 

Presentation

Jag är en singeltjej vars högsta dröm är att bli mamma. Det är meningen med livet. År 2014 började mina försök att göra det till verklighet genom att åka till en klinik i Danmark. Här får ni följa min resa...

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se