Senaste inläggen

Av jagblirvi - 12 september 2015 18:48


Det är fruktansvärt på jobbet nu. Det har ju varit jobbigt länge, men nu är det riktigt illa. Eftersom det är flera som har och ska (inklusive jag) sluta så läggs mer och mer jobb på de som är kvar. Så jobbigt är bara förnamnet. De senaste två veckorna har jag känt mig väldigt stressad, trött och ont i magen. Jag var hemma från jobbet två dagar den här veckan pga magen och att jag var så trött/utmattad så att det kändes som att jag skulle falla ihop. Bokstavligt. Det här har pågått så länge nu och jag har inga reserver att ta av. De är körda i bott.

En av dagarna som jag var hemma kände jag bara att jag måste till det där kustsamhället och få andas och känna lugn. Så jag åkte dit och gick en lång och härlig promenad med min kompis. Så fort jag kommer dit så kommer lugnet. Jag tror att det har mycket att göra med havet. Min kompis som bor där är en av mina bästa och äldsta vänner. Jag har alltid varit mycket där och det samhället är speciellt för mig. Det har länge varit en dröm för mig att bo där. Jag har kollat efter jobb, sökt ett par stycken men inte fått något. På vägen upp härom dagen bestämde jag mig för att göra ett allvarligt försök i att flytta dit. Så på vår promenad kollade vi i vilka områden det kommunala bostadsbolaget har bostäder och väl hemma fyllde jag i en intresseanmälan. Det är dessvärre väldigt lång kö, förmodligen flera år. Men jag måste ju börja någonstans och det finns ju även privata hyresvärdar. Vad det gäller jobb så får jag helt enkelt pendla. Det är inte så himla långt. Jag känner att jag har velat det här så länge och nu är det dags att kämpa för de saker jag vill ha.

Kustsamhället är en av de sakerna. Nytt jobb är en annan, check på den! :) Barn (IVF:en) är en tredje. Hur och när jag ska lösa den biten känns väldigt oklar just nu med tanke på nytt jobb och att det inte kommer vara läge att vara ledig och speciellt inte med kort varsel...

Den fjärde saken som jag vill kämpa för är spanet. Den här helgen är han bortrest. Nästa vet jag inte men jag ska fråga till veckan om han vill ta en öl då. Nervös!! I söndags kände jag mig ganska förhoppningsfull angående svaret men allteftersom dagarna har gått har jag blivit mer osäker. Jag vet att han tycker om mig och att det finns intresse. Men jag vet ju inte vad han vill med det. Han kanske stortrivs med att vara singel och har ingen lust att lära känna någon på ett djupare plan. Men som en del i mitt nya "ta för mig liv" så ingår det att jag måste våga och vill han inte är det bättre att få veta det istället för att investera mer känslor och tid. Den här helgen träffar jag ju honom inte och jag saknar honom. Mycket. Sedan midsommar har vi träffats i stort sett varje helg och i ett par månader har vi pratat när vi har setts. Jag har sagt det förut, men är han väldigt speciell. Jag var inte beredd på det här och det kom lite som en chock nästan. Håll tummarna till veckan. Tror att det behövs. Är rädd för att det blir ett nej.

Det är flera saker som stressar mig:

* mitt nuvarande jobb
* att jag snart ska börja nytt jobb (det känns så klart roligt också!)
* IVF:en och allt runt det
* risken att spanet säger nej (vilket jag ju snart vet...)

Jag har hemska stressdrömmar varje natt. Imorse väcktes jag mitt i en som handlade om att jag skulle kastas i fängelse (varför vet jag inte, jag var oskyldig och skulle inte få någon prövning i domstol) och få sitta där några år. Jag bröt ihop och storgrät över att det skulle innebära att jag inte skulle få barn och att det inte skulle bli något med spanet. Min chef (nä hon är inte min favorit...) var den som visade poliserna till mig och gråtandes sa jag till henne att jag hoppades att hon förstod att det innebar att jag inte skulle få barn. Hon svarade bara att jag fick väl ta det senare och gick. Där vaknade jag med en hemsk känsla i kroppen och med bultande hjärta. Så jag packade ihop mig och åkte ut till familjens sommarstuga. Det är det näst bästa stället för mig att slappna av på. I natt hoppas jag att få sova i lugn och ro och det ska bli skönt att inte bli väckt av grannbarnen... :S

Av jagblirvi - 6 september 2015 13:32


Det blev en riktigt bra kväll. :) Vi satt på restaurangen när spanet och brodern plötsligt dök upp. Jag blev så himla glad! :) Men också jättenervös! Det har jag inte blivit förut, men det var väl det att jag kände att det här var sista chansen att kolla av honom för att se om jag ska våga bjuda ut honom. När jag gick fram till honom och brodern så verkade han glad att se mig. Vi stod och pratade själva en stund och det kändes väldigt avslappnat och det blev dessutom inte bara skoj och flams utan även lite mer "seriöst" prat. Mitt sällskap åkte hem tidigt så jag fortsatte kvällen med spanet + bror. En jätte, jättetrevlig kväll. :) Just nu känns det inte omöjligt att han säger ja till att ta en öl. Vi får se. Jag tycker så himla mycket om honom så jag hoppas att det här går vägen. Han är en väldigt fin kille.

Av jagblirvi - 5 september 2015 11:02


Jag skrev ett meddelande på Facebook till spanet förra helgen som bara skickades, inte levererades. Nu tänkte jag lägga upp det lite för att föreslå en öl så småningom. Så jag skrev och frågade hur läget var och att det var längesen jag sprang på honom nu. Det meddelandet levereras heller inte!! Står bara som skickat. Varför funkar det inte?!? Nu står jag ju i ett dödläge. Jag kan inte kontakta honom och jag kommer heller inte att träffa honom. Problem!! :(


......


Det blir en tur till kusten trots allt. Håller tummarna för att jag träffar på spanet...

Av jagblirvi - 30 augusti 2015 18:18


Igår åkte jag till kusten igen. Det var sista chansen att träffa spanet på det där utestället. Det är en uteservering med trubadur och det brukar vara väldigt glatt och bra stämning. :) Dessvärre var han iväg på kräftskiva så jag såg inte till honom den här helgen heller. :( Jag chattade lite med hans bror som också var iväg på annat håll. Det var en rolig och trevlig kväll, men det är klart att jag är besviken över att inte ha träffat honom. Nästa helg är sista helgen men då kan jag inte åka upp. Det är klart att jag kan springa på honom i samhället ändå, men det kommer inte att bli lika lätt.

Det börjar bli dags att ta tag i det hela och "bjuda ut" honom... Förslagsvis kolla om han vill ta en öl. Det känns lite mer avslappnat än att ta en kaffe. Jag blir nervös bara jag tänker på det... Tänk om han säger nej... :( Tänk om det blir stelt och vi inte har nåt att prata om... Jag hinner fundera och ladda lite för det dröjer åtminstone ett par veckor innan jag kommer att fråga. Gott om tid att bli nervös på. ;)

Av jagblirvi - 25 augusti 2015 21:38


Idag fick jag så "äntligen" (det har ju gått väldigt fort) ett trevligt samtal! Nytt jobb!! :) :) Jag är fruktansvärt trött efter en låååång och nervös dag så skriver mer om detta en annan dag. Nu sova!

Av jagblirvi - 23 augusti 2015 12:27


Kustbesök i helgen igen. Dessvärre utan att träffa spanet som är ute på sjön hela helgen. :( Men jag träffade hans lillebror. Han har varit med ute ett par gånger tidigare och vi har pratat en del. En supergo kille på 25 år. Eftersom jag inte behöver vara nervös när jag pratar med honom har jag väldigt lätt för att prata med honom. Till skillnad mot hans bror som det är mest skoj med så har vi pratat om lite "allvarligare" saker. Lillebrodern har också massa tatueringar och cool stil, men han är inte så tuff när man väl pratar med honom. ;) Artig och trevlig och säger alltid att det är kul att se mig. I fredags pratade vi om hans bror och att han är svår att läsa. Han sa att han bär på mycket bagage och är lite svår. Det bekräftade det jag har känt. Det känns ju inte som att det kommer att bli lätt att få honom "på kroken". Men jag får väl ge det ett försök i alla fall... Stället vi brukar gå till är bara öppet två helger till och eventuellt så träffar jag inte honom mer på ett tag. Det börjar dra ihop sig till att jag måste föreslå nåt och jag känner mig inte redo för det. På ett sätt hade jag hellre velat fråga honom öga mot öga än skriva till honom på fb-chatten. Men jag är ju feg oavsett sätt. :S

Av jagblirvi - 19 augusti 2015 17:23


Intervjun idag gick verkligen så där. Jag kände mig inte alls nöjd när jag gick därifrån. Jag tror att jag blev för nervös eller kände mig för trygg i att förra intervjun gick bra. När jag inte fick samma flyt i denna så kom jag liksom av mig. Men för en stund sen hade de i alla fall ringt min referens så helt ointressant kan jag väl inte vara?! Ja, ja, bara att vänta och hoppas!

Av jagblirvi - 18 augusti 2015 17:21


Jag fick inte jobbet jag sökte, men fick massa positiv respons. Jag snubblade på målsnöret och hon som fick jobbet har bättre erfarenhet. MEN jag har sökt en annan tjänst på samma arbetsplats och jag ska på intervju imorgon! Nya tag och nu hoppas jag att jag får det! :)

Presentation

Jag är en singeltjej vars högsta dröm är att bli mamma. Det är meningen med livet. År 2014 började mina försök att göra det till verklighet genom att åka till en klinik i Danmark. Här får ni följa min resa...

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards