Senaste inläggen

Av jagblirvi - 2 januari 2015 00:07


God fortsättning.


Ja, så var det ett nytt år... Som jag skrev för några dagar sen så känns det både hoppfullt och skrämmande. Jag har googlat lite på Pergotime. Jag skulle önska att det bara fanns solskenshistorier och att ALLA blir hjälpta av det. Men så är det ju så klart inte. Jag hoppas dock att kombinationen av att jag har gjort spolningen, att jag äter Levaxin för att sänka  sköldkörtelhormonnivån och att jag börjar med Pergotime om några dagar ska hjälpa mig. Jag är lite osäker på om ägglossningen kommer senare p.g.a Pergotime (det verkar vara individuellt) så nästa insemination blir någon gång mellan den 17-21 januari.

Av jagblirvi - 29 december 2014 10:26


Imorse var jag iväg och tog ett nytt blodprov för att se om sköldkörtelhormonnivån har sjunkit. Hoppas det... Jag passade även på att få en utskrift på mina tidigare provresultat som jag behöver för att kunna fortsätta med inseminationerna. Klockan ringde alldeles för tidigt denna lediga dag så nu är det soffläge en stund. ;)

Av jagblirvi - 27 december 2014 00:00


Jag såg "Tack för musiken" ikväll som gästades av Sarah Dawn Finer. Hon sjöng bl.a låten "Kanske nästa år". Den var fin och jag tänkte på det förestående året och vad jag hoppas att det för med sig. Inför 2014 hade jag stora förhoppningar och jag trodde att de skulle bli uppfyllda under året. Jag trodde att det skulle bli det bästa året hittills. Så blev det inte. Snart är det ett nytt år och på ett sätt känns det bra. Jag kan lägga 2014 till handlingarna. Men det är också lite skräckfyllt. Tänk om 2015 inte blir bättre? Tänk om ytterligare ett år går utan att jag blir gravid.

Men nytt år, nytt hopp!

Av jagblirvi - 24 december 2014 08:11


Igår slogs alla paketen in och allt julgodis packades ner och transporterades (=jag bar och trodde att armarna skulle gå av) till mina föräldrar där det blir julfirande idag. Det ska bli mysigt och det ska bli spännande att se alla syskonbarnens väntan på tomten och hur de reagerar på honom. :) Som vuxen har ju julen förlorat lite av sin spänning, men när jag ser den genom barnens ögon blir den så där speciell och förväntansfull igen.

God Jul på er allihop! :)

Av jagblirvi - 20 december 2014 09:14


Igår hade vi lite fredagsmys och med var bl.a mina brorsbarn. 4,5-åringen är väldigt klok för sin ålder och säger mycket kloka saker på ett barns gulliga vis. :) Jag älskar alla mina syskonbarn (5 st!) lika mycket. Alla har mig hårt lindad runt varsitt finger. :) <3 Men det är ett speciellt band mellan mig och den störste. När vi satt och åt igår började han säga nåt, krånglade in sig lite, men fick sen fram "jag längtar tills du får en bebis". Gullungen, det gör jag med! Ni som vet vem han är förstår nog vad jag kände. Jag är partisk men han är otroligt söt med stora fina ögon och världens sötaste lilla näsa. En fin liten pojk på alla sätt! :) Han är van att se gravidmagar (sin mamma och fastrar) och verkar tänka en del på det. Han säger ofta att han måste bli lite större innan jag får min bebis. & så är det ju. :) <3

Jag har googlat lite snabbt på muskelknutor/myom. Det verkar inte vara nån fara så länge den inte växer. & det är rätt vanligt att man har ett eller flera. 30-50 % av kvinnorna har myom. Det KAN innebära komplikationer när man försöker bli gravid, under graviditeten och förlossningen, men det behöver inte vara så.

Nej, nu är det dags att ta tag i dagen. Snart är det jul!!!

Av jagblirvi - 16 december 2014 15:57


Så var HSS:en gjord. Allt såg bra ut så det är ju skönt. Däremot så såg han en muskelknuta som inte var så stor så det var ingen fara. På min fråga om den kan bli större så var svaret kort och gott "ja". Han var inte så meddelsam... Absolut inte otrevlig, absolut inte. Men liksom inget "extra" heller. Fåordig kan man säga... :) Jag får nog googla lite på muskelknutor helt enkelt!

Han tyckte inte att jag skulle vänta med IVF på grund av de osäkerhetsfaktorer som finns med insemination. Det har satt igång massa tankar som jag inte vet vad jag ska göra med. Vad är rätt? Hur många inseminationer till ska jag göra? Är IVF rätt väg att gå? Är det på det sättet jag får mitt barn? Kommer pergotime att hjälpa så att jag slipper IVF? Om IVF, hur många försök kan jag göra på grund av den stora kostnaden som det innebär? & så känner jag bara att jag verkligen vill att nästa försök ska ta sig. Det är jobbigt nog att göra inseminationsresorna själv. Allt som är kring IVF känns ännu värre att klara av själv. Men visst, har jag valt att få barn själv måste jag ju även klara av att skaffa det själv. Livet som ensamstående förälder är ju ingen dans på rosor. Det inbillar jag mig inte. Ändå längtar jag så mycket att det gör ont. Jag vill ha det fina och underbara med att vara förälder, men jag vill även ha de jobbiga stunderna. Snart. Nu. Det blir åtminstone ett försök till med insemination, sen får jag se.

Av en gullig tjej på jobbet fick jag låna en "turgubbe". Den är gjord i trä och ser ut att föreställa en vuxen som med utsträckta armar håller i ett barn. Den är jättefin! :) Den fick åka med i väskan idag. En annan sak som jag är väldigt tacksam över var att min syster och systerson följde med idag. Jag var nervös över spolningen och vad den skulle visa och jag var nervös över körandet i Göteborg. Jag hatar att köra i den stan! Det är filer och bilar överallt. Från att ha legat rätt kan man helt plötsligt ligga tre filer fel. Nä, jag gillar det inte!! Så det var SÅ skönt att ha med dem som stöd idag och efter spolningen åkte vi in till Nordstan och tillbringade ett par timmar där. Så det blev en utflykt av det. En bra dag!

Nu ska jag vila lite för det har varit en lång dag och det gör lite ont efter ingreppet. Soffläge! :)

Av jagblirvi - 10 december 2014 21:59


Yes! Skönt med lite flyt! Jag brukar inte gå och vänta på det "månatliga", men idag blev jag GLAD! :) Det betyder att spolningen blir av på tisdag med minsta möjliga marginal. Jag är glad att min kropp följde mina beräkningar! Inte illa!! :)

Av jagblirvi - 7 december 2014 18:29


Jahopp, en till som är gravid. Det är en kusin som jag i och för sig inte träffar jätteofta men som jag är vän med på både fb och instagram. Det var på instagram jag såg det. En bild på en mage som liksom hoppade på mig. Min brorson såg att jag blev ledsen och började också gråta lite. Gullungen. Det borde kanske inte ha kommit som en chock. Hon och pojkvännen har varit ihop några år, båda har jobb och de är i skaffa-barn-åldern. Jag har tänkt på det ibland, att det kommer att bli deras tur... Men jag var inte beredd... Förr firade vi alltid jul ihop. Det gör vi tack och lov inte längre. Jag vill inte vara ledsen på jul.

En otrolig lycka för dem och de kommer att bli jättefina föräldrar! Men det känns bara som att precis "alla" springer om mig. I väldigt hög fart! Det är ännu en som jag måste bita ihop inför och inte visa vad jag känner. De har all rätt till sin lycka. Jag önskar bara att det blir min tur snart.


Jag är pms:ig nu och extra känslig och jag vet att det påverkar mig mycket. Gråt, bit ihop och kom igen! Som min syster skrev till mig förut: tänk på att du är på väg. Jag är på väg. Jag är på väg. Jag är på väg.


Så som det ut för tillfället så lutar det åt att äggledarspolningen blir av nästa tisdag. Jag ser fram emot den och att få ta ett kliv framåt. Jag är trött på att stå still och stampa och bara se tiden gå.



Presentation

Jag är en singeltjej vars högsta dröm är att bli mamma. Det är meningen med livet. År 2014 började mina försök att göra det till verklighet genom att åka till en klinik i Danmark. Här får ni följa min resa...

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards