Nu på kvällen har jag börjat småblöda. Rätt kraftig värk precis som förra gången. Jag brukar inte ha speciellt ont och jag småblöder aldrig. Tvärtom. Jag inser väl att det är kört men jag skulle vilja se att mensen sätter igång ordentligt för att kunna släppa det helt. Nio gånger av tio sätter mensen igång på morgonen när jag stiger upp. Innan idag hade jag i stort sett accepterat (mer eller mindre) att det var kört. Men ju fler timmar som passerade idag desto mer började hoppet att väldigt sakta stiga. Fram tills nu när det dalar rätt snabbt igen. Jag hade min riktiga dipp förra helgen så när det sätter igång på riktigt så hoppas jag att jag kan hålla sorgen på en ok nivå.

Det är av allt att döma dags att se framåt istället!