Precis som förra gången på dag nio efter förmodad ägglossning så fick jag för ett par timmar sen en liten blodskvätt. Inget mer än så länge. Den i sig betyder vare sig det ena eller det andra. Men den fick mig att bryta ihop igen. Jag orkar inte misslyckas ännu en gång. Jag var hos mina föräldrar och mamma föreslog att jag skulle gå till min syster och prata. Hon har varit med om en lång och svår väg mot deras underbare lille pojk. Vi träffades en liten stund och pratade. Varken hon eller nån annan kan säga nåt som tröstar. Men det var ändå skönt att få prata lite. Hon har varit med om samma funderingar och oro. Hon vet hur det är att misslyckas gång efter gång och hur det känns att vara helt slut. Helt trasig. Jag berättade hur jag kände på kalaset igår och att jag skäms för det, men hon förstod.

Min lillasyster som vi firade igår pluggar på annan ort och är bara hemma över helgen. Jag bad henne om ursäkt förut för att jag är sån här. Hennes svar fick mig att gråta igen, men av tacksamhet. Hon sa till mig att inte ha dåligt samvete över det och att det är ok. Min brorson på snart fem år frågade varför jag var ledsen och kramade mig. Underbare pojk.

Jag är kvar hos mina föräldrar. På ett sätt vill jag gå hem, men jag vill inte vara ensam. Samtidigt orkar jag inte prata så jag sitter själv avsides från de andra. Jag slipper vara själv och jag slipper vara social. Perfekt.

Jag hoppas att det känns bättre imorgon när det är dags att jobba igen. Dels för att det kommer att bli jobbigt att jobba och vara så här och dels för att jag inte vill vara sån här. Jag vill vara glad! Samtidigt är det kanske bra att bryta ihop ibland och få ur sig all gråt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag blir jag lite äldre... tjoho! Det är faktiskt rätt skönt att bli 41. Förra året hade jag ångest och dessutom kändes det som att jag var TVUNGEN att fira. Firandet blev jättelyckat, men åldern i sig hade jag stora problem med. Det enda som känn...

Idag är det ofrivilligt barnlösas dag. Så jag tänker lite extra på alla er som liksom jag inte lyckats. Kram på er! ...

Snart är flytten över och det ska bli skönt. Jag ser fram emot att inreda den nya lägenheten och att allt lugnar ner sig lite. Att lämna kustsamhället känns däremot inte bra. Jag vet att jag på ett sätt säger lite hejdå till det i och med flytten. In...

Jag tittade lite tillbaka i min blogg igår. Det är två år sen jag gjorde ett försök att bli gravid... Det känns både som att det var nyss och väldigt längesen. Det är svårt att läsa och minnas. Även om jag har beslutat mig för att inte göra någ...

När året började kände jag mig positiv. Nytt år, nya förutsättningar! Jag vill känna så. Men saker har inte varit och är inte bra.    En del av orsaken är min boendesituation. Jag älskar mitt kustsamhälle. Men jag känner mig ensam och har gjort d...