Ja herregud så trött jag är. När jag kom hem efter bion igår kämpade jag för att hålla mig vaken men sov sen mellan halv åtta och halv tio. Hade jag lagt mig i sängen direkt så hade jag säkert sovit hela natten. Om en stund ska jag träffa två av mina systrar plus deras små gullungar så jag borde egentligen göra mig iordning nu. Ska snart... :)

Det här jag skrev om ägglossningssekretet... Att det bekymrade mig lite var för att utan ägglossningssekret: ingen bebis. Spermierna behöver det att simma i. Men för min del såg det tydligen bra ut så det känns väldigt skönt. 

Vid senaste ultraljudet fick jag ju veta att slemhinnan var 5 mm, vilket inte sa mig nåt. Men genom att googla lite har det blivit lite av ett orosmoln. Beroende på var man läser så behöver slemhinnan var runt 8 mm för att ägget ska fästa. Men framförallt måste den vara treskiktad. Slemhinnan växer under ägglossningen men jag vet inte hur mycket. Nån som vet??? Jag vet heller inte om min var treskiktad. Åh vad jag hatar när läkare inte kan PRATA. När han nu kollade slemhinnan kunde han väl förmedla om det såg bra eller dåligt ut?! Jag är jättetacksam för att vårdcentralen tar emot mig. Verkligen. Men det som jag är frustrerad över att det inte finns nån jag kan prata med. Det finns ingen uppföljning. Ingen som säger att om det ser ut så här så betyder det det här, om inte det här fungerar så kan du göra så här. Jag måste ta reda på allt själv och veta vilka frågor som jag måste ställa för att veta hur läget är med mig eller vad jag ska göra härnäst. Om jag inte blir gravid nu och då måste göra ultraljudet igen så vet jag i alla fall vad jag ska fråga angående slemhinnan.

Jag minns inte om jag under nån av de föregående försöken har fått stegring på kvällen och åkt dagen därpå. Jag orkar inte ta reda på det just nu. Men jag hoppas att jag åkte i rätt tid. Ägglossningen sker ju 1-3 dagar efter stegringen. Alltså kan jag ha ägglossat i lördags kväll när jag var i Danmark. Igår hade jag fortfarande värk runt äggstockarna, men på ett helt annat sätt än dagen innan då det gjorde väldigt ont. Jag bet mig själv i fingret ett par gånger för att det gjorde så ont. Idag är värken svagare. Min gissning är att ägglossningen skedde under lördagen. Ägget är befruktningsbart under ett dygn och spermierna lever också ett dygn. Ägglossade jag i lördags så borde väl tajmingen ha varit bra? Jag är så trött så hjärnan fungerar inte optimalt... När jag testade med ägglossningsstickan i fredags kväll så var första tanken att åka på söndagen, men jag kände bara att jag borde åka på lördagen. Det var en stark känsla som jag hoppas betyder nåt...

Barnmorskan trodde ju av nån anledning att jag skulle släppa två ägg. Två ägg = risk/chans för tvillingar. Men man kan ju också se det som att två ägg = större chans att nåt av dem blir befruktat. Det viktigaste för mig är att få barn. Sen om det blir ett eller två spelar ingen roll. Två barn skulle bli fruktansvärt jobbigt, men man klarar mer än man tror. Men ett steg i taget, först måste jag ju lyckas bli gravid överhuvudtaget.

Jag har absolut hopp denna gången. Fler ägg, spolade äggledare, lite lägre sköldkörtelhorminnivå och förhoppningsvis bra tajming på inseminationen. Men samtidigt så kan jag inte se varför jag skulle lyckas denna gången när det aldrig har lyckats tidigare... Den där jädra mensen kommer ju varenda månad och det är bara det jag känner till. Tiden som är nu är både fin och jobbig. Jag hoppas och är orolig på samma gång. BIM är runt den 31 januari.

Keep your fingers crossed!