Vet ni vad min största skräck är? Att jag när jag blir gammal fortfarande är singel och att jag aldrig fick barn. Att jag sitter ensam som pensionär och fortfarande läser om andras barn och barnbarn med sorg i hjärtat. Min största prio är ju så klart att få barn. Det är de första punkterna på min lista. Utan tvivel. Men sen nån gång vill jag ju gärna träffa nån också. Jag längtar efter att också få ha nån vid min sida, att vakna bredvid, laga mat tillsammans med, krama och skratta med. Jag är så van att vara själv att jag har svårt att se mig med någon. Men jag hoppas att det blir så en dag.

Jag har letat runt lite på nätet efter bloggar. Jag vill läsa om tjejer som har det som jag. Som är i samma sits. Jag har hittat några men de är flera år gamla och ofta avslutade utan att man får veta hur det gick. Det tycker jag känns oerhört sorgset... Att läsa om någon som gör försök efter försök och sen är det helt tyst. Då dalar mitt hopp lite och jag är rädd att det är så det slutar för mig. Med ingenting. Har ni något som tips på en blogg får ni gärna höra av er. Helst vill jag läsa om ensamstående eftersom det är dem jag har lättast att relatera till. Det betyder inte att jag inte känner de djupaste sympatier för ofrivilligt barnlösa par, för det gör jag så klart. Längtan är lika stor oavsett om man är par eller ensamstående. Men ja, jag tror att ni förstår hur jag menar. Så tipsa gärna!

På torsdag börjar jag för övrigt med Pergotime och det ser jag fram emot! Det känns faktiskt lite spännande. :)