Glad i hågen gick jag till Apoteket på lunchen idag för att hämta ut Levaxin. Men fanns det nåt recept? Nej. Vad paff jag blev! Ja, ja, det är bara att ringa imorgon och efterlysa det.

En av mina kollegor är ju gravid. Vi brukar inte prata direkt men idag stod vi vid var sin skrivare och hon började prata om förlossningar och om hur hon hoppades att hennes skulle bli i mars. & jag kände bara att jag ville gå därifrån, men maskinen fortsatte att spotta ur sig papper. Jag höll god min (tror jag), men kände att hon inte fick det gensvaret som hon kanske förtjänade. Men jag kunde helt omöjligt stå och babbla lika engagerat som henne. Hon har ju sin mage och lycka. Men jag kände mig hemsk som inte deltog i samtalet med samma iver. Idag har jag ändå en ganska hoppfull dag så jag ser fram emot att ta stegen mot nästa insemination.