Det femte försöket lyckades inte. Jag har verkligen känt det på mig och har faktiskt knappt ens hoppats. Som jag har skrivit förut så har jag känt att hoppet dalat rejält om att jag kommer att lyckas alls. Jag är visserligen inom normalspannet fortfarande och det kan ta många försök innan man lyckas även om allt är som det ska. Men jag känner att jag måste kolla upp vissa saker innan jag gör ett sjätte försök. Det går åt mycket pengar varje gång förutom tid, energi, hopp och oro.

Innan nästa försök ska jag försöka få äggledarna spolade och få sköldkörteln kollad. Jag ska även fråga kliniken om det här med hormoner. På ett sätt känns det jobbigt att behöva göra de här sakerna. Ytterligare tid går och jag hoppas att det inte blir några problem med att få äggledarna spolade och sköldkörteln kollad och det inom rimlig tid. Det här med hormoner känns lite krångligt, men jag hoppas att det klarnar. Akupunktören jag var hos tyckte ju att min sköldkörtel var förstorad. Det kan vara bra att kolla det för att dels släppa den oron och dels eventuellt åtgärda det. Problem med sköldkörteln kan påverka fruktsamheten så jag tror att det är en bra idé att kolla upp den. Jag borde kanske ha gjort det tidigare... Mina prover för några år sen var bra men det kan ju ha ändrat sig sen dess så klart.

Förutom att det känns jobbigt att behöva skjuta upp nästa försök (som så lägligt hade blivit på semestern = inga problem med ledighet från jobbet), så känns det även lite positivt . Det finns ju kanske ett skäl till att det inte har fungerat hittills och jag kan förhoppningsvis göra nåt åt det. Tyvärr blir det nog inget försök förrän tidigast i september p.g.a det här och semestertider. Jag hoppas kunna göra ett försök i september, men vi får se.