Även om jag inte har fått det helt bekräftat än så tror jag att det är kört. Ett pytte, pyttelitet hopp finns kvar. Men kroppen beter sig som vanligt så tyvärr är det nog kört. Jag har rejäl mensvärk vilket känns som ett slags hån för att jag trodde att det hade lyckats.

Vi satt ute i solen på förmiddagsfikan idag. Jättehärligt, men jag gick in efter en liten stund. Det pratades bara barn, barn, barn och foglossningar. ORKAR INTE!!! :(

Nu på lunchen sitter jag på en bänk och känner bara sorg och fan, fan, fan. En gullig kollega kom med en stor chokladkaka förut så jag ska nog ta några bitar som tröst när jag kommer in. Om några dagar kanske jag kan känna att jag kan ta nya tag i nästnästa månad. Bläää.

& förlåt att jag är så pessimistisk idag, men orkar verkligen inte vara glad idag.